Naturparken Vransjön

Naturparken Vransjön förklarades till park 1999 och omfattar 57 kvadratkilometer. Vransjön är den största naturliga sjön i Kroatien, och bildades som ett karstfält som fylldes med vatten. Sjön är en kryptodepression, vilket betyder att dess yta ligger över havsnivån, medan dess botten ligger under havsnivån. Sjön är 2 till 5 meter djup, och eftersom den ligger nära havet tränger havsvatten in underjordiskt till sjön och gör den lätt bräckt. Sjön samlar mycket regnvatten och vatten från de omgivande bäckarna.

Sjön är en livsmiljö för våtmarksväxtarter, som utgör omkring en tredjedel av de 148 växtarter som lever i parkens område. Det finns också barrskogar, som aleppotallskogar, planterade på sjöns sydsida. I den norra delen av parken finns skogar av stenek och macchia.

På grund av blandningen av sött och salt vatten lever även en blandning av fiskar i sjön. På grund av mänsklig aktivitet är bara 2 arter fortfarande inhemska, nämligen ålen och flodnissöga, medan de övriga 15 arterna har introducerats för odling eller av misstag. Det finns även mal, karp, silverkarp, multe, havsabborre och andra arter.

Bland djurarterna finns mest gröna grodor och vanliga paddor, och man kan även hitta salamandrar. Parken är hem för 19 reptilarter, som sköldpaddor, ödlor och ormar. Några av arterna är ormslån, murgeckon, snokar, piskormar och andra. Parken förklarades redan 1983 till ett värdefullt ornitologiskt område på grund av de många fåglar som häckar och övervintrar här.

I Naturparken Vransjön finns också gamla byggnader, som det senantika tornet Osridak, som går tillbaka till 400-talet. Tornet tjänade militära syften som utkikspost och skydd mot dåligt väder. Där finns också det venetianska tornet Osridak från 1400-talet och resterna av liknande venetianska anläggningar som användes för att försvara sig mot ottomanerna. Där finns även resterna av ett benediktinkloster samt en turkisk rastplats och värdshus.

Foto: www.parkovihrvatske.hr
Den största naturliga sjön i Kroatien (Vransjön) är ett naturfenomen och en plats som besöks av många turister, sportfiskare och naturälskare.

Sjön ligger mellan de två historiska städerna Zadar och Šibenik. Vransjön, tillsammans med det omgivande området, förklarades till Naturpark 1999. Den bildades genom översvämning av ett karstfält, genom uppkomsten av en kryptodepression. Vransjön fylls på av några små naturliga källor. I detta område lever många sällsynta våtmarksfåglar. Sjön är rik på varierad sötvattensfisk, och är därför ett litet paradis för sportfiskare. En särskilt värdefull invånare i sjön är den medelhavsunderart av björkna (Scardinius erythrophthalmus) som man tror finns, i hela Kroatien, endast i denna sjö.



Med en avkopplande promenad eller en cykeltur längs cykellederna kan besökare njuta av Vransjöns naturliga omgivning, och lära känna dess rika växt- och djurliv närmare.

Lärostigar längs Vransjön

Lärostigarna är särskilt utformade så att besökare kan njuta av naturen, men också lära sig något om miljön de befinner sig i.

Lärostigen Fåglarna vid Vransjön går genom det ornitologiska reservatet precis vid Vransjön. Under promenaden längs denna stig sträcker sig din blick över Vransjöns vassruggar. I dessa täta vassruggar lever olika fågelarter, bland vilka vi kan lyfta fram purpurhägern (som är Vransjöns kännetecken), eller till och med den hotade dvärgskarven, för vilken Vransjön är den enda permanenta häckningsplatsen i Kroatien.

Skyltarna som är uppsatta längs stigen kommer att göra dig bekant med det varierade växt- och djurliv som lever i och kring Vransjön.

Lärostigen till utsiktsplatsen Kamenjak ger en utmärkt utsikt över hela Vransjön, Drage, Pakoštane, Pirovac, Betina, Murter, samt hela Kornati-arkipelagen och de många större och mindre öarna i den. Förutom den fantastiska utsikten kommer skyltarna längs stigen att göra dig bekant med intressanta historiska detaljer, regionens kultur, folkliga seder och naturparkens naturliga särdrag.

Den botaniska lärostigen är anlagd längs en cirkulär vandringsled som går hela vägen från utsiktsplatsen Kamenjak, genom kanjonen Mernjača, till landningsplatsen Bašinka och vidare genom kanjonen Orlja draga och tillbaka till Kamenjak, och bildar därmed en rundtur. Stigen presenterar en typisk karstmiljö, och genom att promenera längs den kan du lära dig olika intressanta fakta om de karakteristiska växter som lever här.

Lärostigen om fiskar är anlagd i den lilla hamnen Prosika. På den torrmurade stenmuren har 5 pedagogiska skyltar placerats som lär ut om Vransjöns fiskar. På skyltarna kan du läsa vilka fiskar som levde i Vransjön innan människan grep in. Det finns även intressanta detaljer skrivna om de fiskarter som introducerades i Vransjön för fiske eller genom oavsiktlig introduktion, samt om fiskar som kommer in i sjön genom kanalen Prosika, Jugovir eller sprickor i kalkstensrevet. Om du promenerar längs denna stig kan du lära dig en hel del om ålen, flodnissögat, karpen, malen, gäddan, silverkarpen och mygglarvätaren.

Lärostigen Modrave – kanalen Prosika går genom vad som en gång var den största olivlunden på den östra Adriatiska kusten. Kanalen Prosika är den mest komplexa arkitektoniska projektet från sin tid i detta område. Genom att promenera längs denna stig kan du lära dig intressanta detaljer om några djurarter som lever i karstlandskapet. Få reda på något om Europas längsta orm samt den grekiska landsköldpaddan.

Lärostigen Rovfåglar ligger på en del av den panoramiska cykelleden. Från denna stig har man en magnifik utsikt över Vransjön. Genom att följa stigen, från den steniga observationsplatsen vid Majdan till den trä-observationsplatsen 6 km bort, kan du lära dig en hel del om olika rovfågelarter samt deras inbördes likheter och skillnader. Besökarna får en tydlig inblick i betydelsen av dessa fåglar i ett så komplext ekosystem som Vransjön.